Burschenschaft

Bendera Urburschenschaft- persatuan pertama sejenis ini yang ditubuhkan tahun 1815.

Burschenschaft [bur-syĕn-syaft] (kata jamak dalam Jerman: Burschenschaftencode: de is deprecated [bur-syĕn-syaf-tĕn], disingkatkan kepada B!) adalah sebuah Studentenverbindungen (kefrateran pelajar) tradisional di Jerman. Burschenschaften didirikan pada abad ke-19 sebagai perhimpunan atau persatuan pelajar universiti yang terinspirasi oleh pemikiran liberal dan nasionalistik.

Mereka terlibat utama dalam revolusi hebat yang mencabar autokrasi dan penyatuan Jerman. Setelah pembentukan Empayar Jerman pada 1871, mereka menghadapi sebuah krisis berikutan berjayanya tercapai matlamat politik utama diperjuangkan mereka. Disebut Reformburschenschaften saat didirikan, tetapi perhimpunan tersebut dibubarkan oleh rezim Sosialis Nasional pada 1935/6. Di Jerman Barat, Burschenschaften didirikan kembali pada 1950an, tetapi mereka menghadapi krisis baru pada 1960an dan 1970an, karena pengeluaran politik umum pada gerakan pelajar Jerman pada masa pembersihan sayap kiri radikal. Sekitar 160 Burschenschaften saat ini masih ada di Jerman dan Austria.

Sejarah

The Students of Jena Take to the Field in the War of Liberation, 1813 (Ferdinand Hodler, 1908-09).

Muasal

Perayaan Wartburg 1817.

Pergerakan rintis ini Urburschenschaft (" Burschenschaft asal") dibentuk pada 12 Jun 1815 di Jena menghimpunkan seluruh pelajar universiti Jerman yang terinspirasi oleh pemikiran liberal dan patriotik. Mula-mula, komponen signifikan dari keanggotaannya adalah para pelajar yang mengambil bagian dalam suatu peperangan pembebasan menentang kemaraan dan pendudukan Napoleon Bonaparte di rantau Jerman.[1]

Mottonya adalah “kehormatan, kebebasan, tanah air” (Jerman: Ehre, Freiheit, Vaterlandcode: de is deprecated ),[1] dengan simbol bendera merah-hitam-merah (yang kemudian menjadi warna nasional Jerman) dengan dedaunan emas di tengah didasarkan pakaian seragam Kor Bebas Lützow, sebuah kor askar relawan saat peperangan pembebasan.

Anggota terkenal persatuan

  • Otto Abel (1824–1854)
  • Erich Adickes (1866–1928)
  • Victor Adler (1852–1918)
  • Heinrich Ahrens (1808–1874)
  • Wilhelm Altmann (1862–1951)
  • Otto Antonius (1885–1945)
  • Rudolf Arndt (1835–1900)
  • Ludwig Arndts von Arnesberg (1803–1878)
  • Jürgen Aschoff (1913–1998)
  • Ludwig Aschoff (1866–1942)
  • Berthold Auerbach (1812–1882)
  • Hans von und zu Aufseß (1801–1872)
  • Hermann Bahr (1863–1934)
  • Franz Bäke (1898–1978)
  • Erwin Bälz (1849–1913)
  • Ludwig Bamberger (1823–1899)
  • Dietrich Barfurth (1849–1927)
  • Hermann Baumgarten (1825–1893)
  • Karl Theodor Bayrhoffer (1812–1888)
  • Ludwig Bechstein (1801–1860)
  • Karl Isidor Beck (1817–1879)
  • Hermann Heinrich Becker (1820–1885)
  • Wilhelm Beiglböck (1905–1963)
  • Hans Berger (1873–1941)
  • Robert Bernardis (1908–1944)
  • Georg Beseler (1809–1888)
  • Max Bezzel (1824–1871)
  • Adalbert Bezzenberger (1851–1922)
  • Karl Biedermann (1812–1901)
  • Helmut Bischoff (1908–1993)
  • Karl Blind (1826–1907)
  • Kurt Blome (1894–1969)
  • Hans Blum (1841–1910)
  • Robert Blum (1807–1848)
  • Hans-Friedrich Blunck (1888–1961)
  • Franz Boas (1858–1942)
  • Otto Böckel (1859–1923)
  • Ehrenfried-Oskar Boege (1889–1965)
  • Ernst Wilhelm Bohle (1903–1960)
  • Herbert Böhme (1907–1971)
  • Carl Bosch (1874–1940)
  • Erich Brandenburg (1868–1946)
  • Rudolf Breitscheid (1874–1944)
  • Heinrich Karl Brugsch (1827–1894)
  • Alfred Buntru (1887–1974)
  • Franz Josef Ritter von Buß (1803–1878)
  • Paul Carell (1911–1997)
  • Friedrich Wilhelm Carové (1789–1852)
  • Moritz Carrière (1817–1895)
  • Hans Gerhard Creutzfeldt (1885–1964)
  • Johann Nepomuk Czermak (1828–1873)
  • Adalbert Czerny (1863–1941)
  • Kurt Daluege (1897–1946)
  • Georg Friedrich Daumer (1800–1875)
  • Eduard David (1863–1930)
  • Kurt H. Debus (1908–1983)
  • Richard Dedekind (1831–1916)
  • Richard Dehmel (1863–1920)
  • Franz Josef Delonge (1927–1988)
  • Heinrich Dernburg (1829–1907)
  • Paul Deussen (1845–1919)
  • Ernst Dieffenbach (1811–1855)
  • Kai Diekmann (born 1964)
  • Eberhard Diepgen (born 1941)
  • Martin Disteli (1802–1844)
  • Anton von Doblhoff-Dier (1800–1872)
  • Albert Döderlein (1860–1941)
  • August Heinrich Hermann von Dönhoff (1797–1874)
  • Max Dortu (1826–1849)
  • Henri Druey (1799–1855)
  • Max Duncker (1811–1886)
  • Irmfried Eberl (1910–1948)
  • Victor von Ebner (1842–1925)
  • Rudolf Eisenmenger (1902–1994)
  • Adolf Erman (1854–1937)
  • Abraham Esau (1884–1955)
  • Hermann Esser (1900–1981)
  • Rudolf Eucken (1846–1926)
  • Otto Fahr (1892–1969)
  • Johannes Falke (1823–1876)
  • Ferdinand Falkson (1820–1900)
  • Wilhelm Feddersen (1832–1918)
  • Georg Fein (1803–1869)
  • Friedrich Feuerbach (1806–1880)
  • Karl Wilhelm Feuerbach (1800–1834)
  • Julius von Ficker (1826–1902)
  • Hans Fischer (1881–1945)
  • Wilhelm Fleischmann (1837–1920)
  • Walther Flemming (1843–1905)
  • Walter Flex (1887–1917)
  • Richard Foerster (1843–1922)
  • August Ludwig Follen (1794–1855)
  • Charles Follen (1796–1840)
  • Paul Follen (1799–1844)
  • August Föppl (1854–1924)
  • Peter Wilhelm Forchhammer (1801–1894)
  • Heinrich Förster (1800–1881)
  • Karl Emil Franzos (1848–1904)
  • Heinrich Friedjung (1851–1920)
  • Ludwig Friedländer (1824–1909)
  • Max Friedländer (1829–1872)
  • Julius Fröbel (1805–1893)
  • Emil Frommel (1828–1896)
  • Reinhard Furrer (1940–1995)
  • Friedrich von Gagern (1794–1848)
  • Heinrich von Gagern (1799–1880)
  • Max von Gagern (1810–1889)
  • Jürgen Gansel (born 1974)
  • Friedrich Heinrich Geffcken (1830–1896)
  • Emanuel Geibel (1815–1884)
  • Hans Geiger (1882–1945)
  • Edgar von Gierke (1877–1945)
  • Otto von Gierke (1841–1921)
  • Gerd Gies (kelahiran 1943)
  • Otto Gildemeister (1823–1902)
  • Rudolf von Gneist (1816–1895)
  • Friedrich Goltz (1834–1902)
  • Heinrich Göppert (1800–1884)
  • Rudolf von Gottschall (1823–1909)
  • Adolf Gottstein (1857–1941)`
  • Carl Graebe (1841–1927)
  • Fritz Graebner (1877–1934)
  • Martin Graf (born 1960)
  • Maximilian Gritzner (1843–1902)
  • Karl Groos (1861–1946)
  • Bernhard von Gudden (1824–1886)
  • Eugen Gura (1842–1906)
  • Alfred Gürtler (1875–1933)
  • Karl Gutzkow (1811–1878)
  • Friedrich Haase (1808–1867)
  • Karl Hagen (1810–1868)
  • Jörg Haider (1950–2008)
  • Dieter Hallervorden (born 1935)
  • Adolf von Harleß (1806–1879)
  • Wilhelm von Hartel (1839–1907)
  • Karl Hase (1800–1890)
  • Ludwig Hassenpflug (1794–1862)
  • Wilhelm Hauff (1802–1827)
  • Johann Hauler (1829–1888)
  • Otto Haupt (1887–1988)
  • Adolph Hausrath (1837–1909)
  • Ludwig Häusser (1818–1867)
  • Rudolf Haym (1821–1901)
  • Johann Gustav Heckscher (1797–1865)
  • Ernst Heinkel (1888–1958)
  • Kurt Heißmeyer (1905–1967)
  • Fritz Hellwig (kelahiran 1912)
  • Ernst Wilhelm Hengstenberg (1802–1869)
  • Gottlieb August Herrich-Schäffer (1799–1874)
  • Heinrich Hertz (1857–1894)
  • Georg Herwegh (1817–1875)
  • Theodor Herzl (1860–1904)
  • William Hexamer (1825–1870)
  • Eduard Heyck (1862–1941)
  • Carl Hierholzer (1840–1871)
  • Bruno Hildebrand (1812–1878)
  • Franz Hilgendorf (1839–1904)
  • Heinrich Himmler (1900–1945)
  • Hans Hinkel (1901–1960)
  • Hermann Höcherl (1912–1989)
  • August Heinrich Hoffmann von Fallersleben (1798–1874)
  • Otto Höfler (1901–1987)
  • Johann Wilhelm Friedrich Höfling (1802–1853)
  • Johann Christian Konrad von Hofmann (1810–1877)
  • Robert Hohlbaum (1886–1955)
  • Karl von Holtei (1798–1880)
  • Gerd Honsik (kelahiran 1941)
  • Hermann Höpker-Aschoff (1883–1954)
  • Leslie Hore-Belisha, 1st Baron Hore-Belisha (1893–1957)
  • Hermann von Ihering (1850–1930)
  • Carl Ernst Jarcke (1801–1852)
  • Karl Jarres (1874–1951)
  • Curt Joël (1865–1945)
  • Paus Yohanes XXIII (1881–1963)
  • Karl Jordan (1861–1959)
  • Philipp Wilhelm Jung (1884–1965)
  • Rudolf Jung (1882–1945)
  • Franz Joseph Damian Junghanns (1800–1875)
  • Hugo Jury (1887–1945)
  • Peter Kaiser (1793–1864)
  • Gustav Koerner (1809–1896)
  • Friedrich Lange (1852–1917)
  • Otto Lubarsch (1860–1933)
  • Francis Lieber (1800–1871)
  • Theodor Mommsen
  • Karl Sack (1896–1945)
  • Karl Ludwig Sand (1795–1820)
  • Lorenz von Stein
  • Gustav Stresemann
  • Max Weber

Bacaan tambahan

  • Martin Biastoch: Tübinger Studenten im Kaiserreich. Eine sozialgeschichtliche Untersuchung, Sigmaringen 1996 (Contubernium - Tübinger Beiträge zur Universitäts- und Wissenschaftsgeschichte Bd. 44) ISBN 3-515-08022-8

Pranala luar

Rujukan

  1. ^ a b Artikel ini meliputi teks dari sebuah karya dalam domain awam: Carl Schurz (1913). Edward Manley (penyunting). Lebenserinnerungen Bis zum Jahre 1850: Selections. With notes and vocabulary. Norwood, Massachusetts: Allyn and Bacon. m/s. 204.