- Den här artikeln handlar om en dag i Sverige. För den allmänna helgdagen, se Alla helgons dag.
Allhelgonadagen  Alla helgon, målning av Fra Angelico. |
| Typ | kristen högtid |
|---|
| Datum | 1 november |
|---|
| Geografi och firare | kristna, Sverige |
|---|
| Period | gammal tradition |
|---|
| Anledning | minnesdag för döda |
|---|
| Traditioner | tända ljus vid gravarna på kyrkogården |
|---|
Allhelgonadagen (i äldre tider även skrivet all helgona dag), är en svensk högtid som alltid infaller i november.[1][2] Den hette fram till 1953 Alla helgons dag. Den kyrkliga helgdagen Alla helgons dag hade från 1772 firats i Sverige på söndagen i anslutning till månadsskiftet oktober-november. 1952 fattades beslut i riksdagen om att flytta Alla helgons dag från en söndag till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och som samtidigt blev allmän helgdag. Den 1 november fick i den svenska almanackan då namnet "Allhelgonadagen". Innan dess användes både "Alla helgons dag" och "Allhelgonadagen" utbytbart som namn för båda dagarna.
Källor
Fotnoter
- ^ ”Allhelgonadagen”. Dagens nyheter. 1 december 2009. http://www.dn.se/arkiv/kultur/allhelgonadagen/. Läst 30 oktober 2016.
- ^ ”Allhelgonadagen”. Dagens nyheter. 1 december 2010. http://www.dn.se/arkiv/familj/allhelgonadagen/. Läst 30 oktober 2016.
Litteratur
- Oloph Bexell (2015). ”Det svenska kyrkoåret under de senaste tvåhundra åren. Förändringar och revitalisering”. Kyrkohistorisk årsskrift (115): sid. 35-57.
- Ulf Björkman (1957). ”Diskussionen om helgdagarna i Sverige under de två sista århundradena.”. Svensk Teologisk Kvartalskrift (33): sid. 209–223.
- Ingemar Liman (1995). Högtid och fest året runt. Svenska Turistföreningen. ISBN 91-7156-102-1
- Mats Rehnberg (1965). ”Ljusen på gravarna och andra ljusseder. Nya traditioner under 1900-talet”. Nordiska museets handlingar (Stockholm) (61).
