Banérgatan

Banérgatan är en gata på Östermalm och Ladugårdsgärdet i Stockholms innerstad, med sträckning från Strandvägen till Värtavägen. Gatan ingår i kategorin gatunamn, fosterländska och historiska namn.^[1]

Historik

Gatan namngavs 1884, då fattade stadsfullmäktige beslut om att inköpa delar av de dåvarande kasernområdena vid Ladugårdsgärdet vilket gav möjlighet att lägga ut flera nya gator över tidigare till stor del obebyggda områden, bland dem Banérgatan och Narvavägen.^[1]

Namnet Banér har lokal anknytning. Flera söner till den avrättade Gustav Banér ägde tomter inom stadsdelen på 1600-talet, i trakten kring Humlegården och Östermalmstorg.^[1]

August Strindberg bodde på Banérgatan 31, mellan oktober 1899 och maj 1901.^[2]^[3] Här hyrde han ett par rum på nedre botten till vänster. Huset finns kvar men fasaden har genomgått vissa ändringar.

Byggnader och verksamheter

Nr. 1: Fastigheten Beväringen 1
Nr. 14-30: Garnisonen
Nr. 13-33: Kvarteret Fanan
Nr. 38-40: Östermalmsskolan^[4]
Nr. 62: Tre Vapen^[5]
Nr. 64: Krigsarkivet ^[6]

Bilder

Banérgatan norrut från Linnégatan.
Banérgatan 33 / Karlavägen 94.
Banérgatan 47 / Wittstocksgatan 11.
Östermalmsskolan.

Se även

Referenser

^ [a b c] Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
^ ”METAMORFOSEN IN STRINDBERGS ENSAM”. http://rjh.ub.rug.nl/tvs/article/download/10201/7782. Läst 4 mars 2018.
^ ”Staden vimlar av pelikaner - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 1 juni 1993. https://www.dn.se/arkiv/namn-och-nytt/staden-vimlar-av-pelikaner/. Läst 4 mars 2018.
^ ”Kontakt | Östermalmsskolan”. ostermalmsskolan.stockholm.se. https://ostermalmsskolan.stockholm.se/kontakt. Läst 4 mars 2018.
^ ”Hallen där stupade flygare hedras - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 28 januari 2015. https://www.dn.se/sthlm/hallen-dar-stupade-flygare-hedras/. Läst 4 mars 2018.
^ ”Krigsarkivet i Stockholm - Riksarkivet”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/krigsarkivet. Läst 4 mars 2018.