Dragspänning

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Dragspänning eller normalspänning definieras som den negativa spänning som uppstår i en enaxligt belastad stång utsatt för en dragkraft.

Ett material kan deformeras plastiskt eller deformeras elastiskt beroende på spänningens storlek. Deformationen övergår från elastisk till plastisk vid sträckgränsen, benämnd σ s {\displaystyle \sigma _{s}} eller σ 02 {\displaystyle \sigma _{02}} . Benämningen σ 02 {\displaystyle \sigma _{02}} har sitt ursprung i att det krävs en deformation på ϵ = 0 , 2 % {\displaystyle \epsilon =0,2\%} för att deformationen skall kvarstå efter avlastning. I det plastiska området sker ett deformationshårdnande, dvs. att det krävs allt högre spänning för att ytterligare deformera materialet. I detta område kallas spänningen för flytspänning σ f {\displaystyle \sigma _{f}} . Slutligen inträffar ett brott vid brottspänningen σ b {\displaystyle \sigma _{b}} .

Resultatet från ett dragprov brukar illustreras i ett spännings-töjningsdiagram kallat dragprovkurva.

I enlighet med Metallnormcentralens beteckningar så har beteckningarna ovan ersatts med de följande:

ReL = σ s {\displaystyle \sigma _{s}}

Rp02 = σ 02 {\displaystyle \sigma _{02}}

Rm = σ B {\displaystyle \sigma _{B}}

A5 = ϵ 5 {\displaystyle \epsilon _{5}}

Se även

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Dragspänning.
    Bilder & media