| Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hepburn-systemet |
Kana | ヘボンしき |
---|
Kanji | ヘボン式 |
---|
Hepburn-transkribering | hebonshiki |
---|
Nihon-shiki | hebonsiki |
---|
|
Hepburn-systemet, system för att romanisera, genom transkribera, japansk skrift, uppkallat efter James Curtis Hepburn som var först med att använda systemet i och med tredje upplagan av sitt japansk-engelska lexikon 1887. Systemet utformades ursprungligen av Föreningen för japanska alfabetets romanisering 1885. Det finns ett antal reviderade versioner av Hepburn-systemet; den absolut vanligaste är dock det ursprungliga systemet från 1885.
I Hepburn-systemet har vokalerna samma ljudvärde som i spanska, medan konsonanterna motsvarar uttalet på engelska.[1]
Romaniseringstabell för hiragana med Hepburn-systemet
あ a | い i | う u | え e | お o | (ya) | (yu) | (yo) |
|
か ka | き ki | く ku | け ke | こ ko | きゃ kya | きゅ kyu | きょ kyo |
さ sa | し shi | す su | せ se | そ so | しゃ sha | しゅ shu | しょ sho |
た ta | ち chi | つ tsu | て te | と to | ちゃ cha | ちゅ chu | ちょ cho |
な na | に ni | ぬ nu | ね ne | の no | にゃ nya | にゅ nyu | にょ nyo |
は ha | ひ hi | ふ fu | へ he | ほ ho | ひゃ hya | ひゅ hyu | ひょ hyo |
ま ma | み mi | む mu | め me | も mo | みゃ mya | みゅ myu | みょ myo |
や ya | | ゆ yu | | よ yo | |
ら ra | り ri | る ru | れ re | ろ ro | りゃ rya | りゅ ryu | りょ ryo |
わ wa | ゐ i† | | ゑ e† | を wo‡ | |
| ん n | |
|
が ga | ぎ gi | ぐ gu | げ ge | ご go | ぎゃ gya | ぎゅ gyu | ぎょ gyo |
ざ za | じ ji | ず zu | ぜ ze | ぞ zo | じゃ ja | じゅ ju | じょ jo |
だ da | ぢ (ji) | づ (zu) | で de | ど do | ぢゃ (ja) | ぢゅ (ju) | ぢょ (jo) |
ば ba | び bi | ぶ bu | べ be | ぼ bo | びゃ bya | びゅ byu | びょ byo |
ぱ pa | ぴ pi | ぷ pu | ぺ pe | ぽ po | ぴゃ pya | ぴゅ pyu | ぴょ pyo |
Romaniseringstabell för katakana med Hepburn-systemet
ア a | イ i | ウ u | エ e | オ o | (ya) | (yu) | (yo) |
カ ka | キ ki | ク ku | ケ ke | コ ko | キャ kya | キュ kyu | キョ kyo |
サ sa | シ shi | ス su | セ se | ソ so | シャ sha | シュ shu | ショ sho |
タ ta | チ chi | ツ tsu | テ te | ト to | チャ cha | チュ chu | チョ cho |
ナ na | ニ ni | ヌ nu | ネ ne | ノ no | ニャ nya | ニュ nyu | ニョ nyo |
ハ ha | ヒ hi | フ fu | ヘ he | ホ ho | ヒャ hya | ヒュ hyu | ヒョ hyo |
マ ma | ミ mi | ム mu | メ me | モ mo | ミャ mya | ミュ myu | ミョ myo |
ヤ ya | | ユ yu | | ヨ yo | |
ラ ra | リ ri | ル ru | レ re | ロ ro | リャ rya | リュ ryu | リョ ryo |
ワ wa | ヰ i† | | ヱ e† | ヲ wo‡ | |
| ン n | |
ガ ga | ギ gi | グ gu | ゲ ge | ゴ go | ギャ gya | ギュ gyu | ギョ gyo |
ザ za | ジ ji | ズ zu | ゼ ze | ゾ zo | ジャ ja | ジュ ju | ジョ jo |
ダ da | ヂ (ji) | ヅ (zu) | デ de | ド do | ヂャ (ja) | ヂュ (ju) | ヂョ (jo) |
バ ba | ビ bi | ブ bu | ベ be | ボ bo | ビャ bya | ビュ byu | ビョ byo |
パ pa | ピ pi | プ pu | ペ pe | ポ po | ピャ pya | ピュ pyu | ピョ pyo |
Romanisering av utökad katakana-tabell
Avser sentida utökningar av katakana som gjorts för att kunna komma närmare ett korrekt uttal av lånord. Romaniseringen av dessa är inte standardiserad, den här tabellen återger de vanligaste formerna.
| イェ ye | |
| ウィ wi | | ウェ we | ウォ wo |
ヷ va† | ヸ vi† | | ヹ ve† | ヺ vo† |
ヴァ va | ヴィ vi | ヴ vu | ヴェ ve | ヴォ vo |
| シェ she | |
| ジェ je | |
| チェ che | |
| ティ ti | トゥ tu | |
| テュ tyu | |
| ディ di | ドゥ du | |
| デュ dyu | |
ツァ tsa | | | ツェ tse | ツォ tso |
ファ fa | フィ fi | | フェ fe | フォ fo |
| フュ fyu | |
- † — Rödmarkerade tecken är föråldrade och används inte i modern japanska, även om de kan förekomma i vissa sammanhang.
- ‡ — ヲ wo används bara som partikel i modern japanska och romaniseras o (som den uttalas).
- Parenteser — Tecknen inom parenteser används bara när rendaku inträffar med ち chi eller つ tsu.
Se även
- Pinyin och Hanyu pinyin - Romaniseringssystem för kinesiska tecken i Kina.
- Tongyong pinyin - Romaniseringssystem för kinesiska tecken på Taiwan.
Källhänvisningar
- ^ "japanska". NE.se. Läst 13 juli 2014.
Alfabet baserade på det latinska alfabetet |
---|
| Alfabet | | | Romaniseringar | | | Se även mall:Latinska alfabetet |
|