Juliska alperna

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Juliska alperna
Bergskedja
Vy från Mangart (2679 m) över östra Julianska Alperna i Slovenien.
Vy från Mangart (2679 m) över östra Julianska Alperna i Slovenien.
Länder Slovenien, Italien
Del av Södra kalkalperna
Högsta punkt Triglav
 - höjdläge 2 864 m ö.h.
 - koordinater 46°23′N 13°50′Ö / 46.383°N 13.833°Ö / 46.383; 13.833
Geonames 3198561

Juliska alperna (även Julianska alperna) (slovenska: Julijske Alpe, italienska: Alpi Giulie) är en bergskedja i Östalperna, en del av Alperna som även bland annat inkluderar Dolomiterna.[1][2] Juliska alperna sträcker sig från nordöstra Italien till Slovenien, där de höjer sig till 2 864 meters höjd vid berget Triglav i Slovenien.[1] En stor del av de juliska alperna ingår i Triglavs nationalpark.[3]

Juliska alperna är huvudsakligen av kalksten.[1]

Bergskedjan har fått sitt namn från Julius Caesar, som grundade municipiet Forum Iulii, nuvarande Cividale del Friuli, vid alpernas fot. Bergskedjan har i sin tur givit namn till området Juliska Venedig (Venezia Giulia).

Toppar

Jôf di Montasio/Montaž från Cima di Terrarossa.

Några av bergskedjans toppar är:

Galleri

  • Triglav.
  • Edelweiss, Juliska alperna, Slovenien.
    Edelweiss, Juliska alperna, Slovenien.
  • Škrlatica har fått sitt namn av alpglöden ("scharlakansfärg") på västväggen efter solnedgången.
    Škrlatica har fått sitt namn av alpglöden ("scharlakansfärg") på västväggen efter solnedgången.
  • Uråldriga lärkträd i höstkrud på kammen Sleme.
    Uråldriga lärkträd i höstkrud på kammen Sleme.
  • Prisojnik.
    Prisojnik.
  • Vattenfallet Boka har en vattenföring som kan överstiga 100 ton/s och störtar nästan 150 m (106 m i första tröskeln) ned i en dal nära Bovec, i nordvästra Slovenien.
    Vattenfallet Boka har en vattenföring som kan överstiga 100 ton/s och störtar nästan 150 m (106 m i första tröskeln) ned i en dal nära Bovec, i nordvästra Slovenien.
  • Špik i Martuljek-massivet nära Kranjska Gora, Slovenien.
    Špik i Martuljek-massivet nära Kranjska Gora, Slovenien.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Juliska alperna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/juliska-alperna. Läst 30 mars 2020.  [inloggning kan krävas]
  2. ^ ”Dolomiterna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dolomiterna. Läst 30 mars 2020.  [inloggning kan krävas]
  3. ^ ”About the park » Triglav national park”. www.tnp.si. Arkiverad från originalet den 24 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200324201905/https://www.tnp.si/en/learn/about-the-park/. Läst 30 mars 2020. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Juliska alperna.
    Bilder & media
  • Juliska alperna
  • Juliska alperna på SummitPost