Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet. Omkring 70 procent av kommunens yta är bevuxen med skog, men uppodlade områden i dalgångarna ger området en ålderdomlig karaktär. I sprickdalarna finns långsträckta smala sjöar vilka omges av terrasser, platåer, rullstensåsar, deltan och dödisgropar.
Det lokala näringslivet karaktäriseras av småföretag; framförallt inom tillverkningsindustrin där många företag har fem eller färre anställda.
Efter en nedåtgående befolkningstrend vände det 2010 och befolkningen ökar återigen.
Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, de har också varit en del av den styrande koalitionen sedan åtminstone 1994.
Nässjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nässjö stad, Bodafors köping samt landskommunerna Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö och Solberga.[7] Den 1 januari 1974 överfördes ett område på cirka 46 kvadratkilometer, innehållande 199 invånare, från Nässjö kommun till Sävsjö kommun. [8] Den 1 januari 1975 överflyttades till kommunen ett område med 406 invånare från Vetlanda kommun och Björkö församling.[9]
Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet. Den högsta punkten är Tomtabacken, tillika högsta punkten i hela Götaland, som sträcker sig 377 meter över havet.
Graniter och sedimentära bergarter som sandsten och lerskiffer dominerar kommunens berggrund. Den är i sin tur täckt med morän och, i dalgångarna, tjocka lager grus- och sandavlagringar. Moränen är bevuxen med skog. I sprickdalarna finns långsträckta smala sjöar vilka omges av terrasser, platåer, rullstensåsar, deltan och dödisgropar. Till största del är dalstråken uppodlade och hagmarker har bevarats. Landskapsbilden kan därför te sig ålderdomlig.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
Nässjö kommun
Hela riket
Bebyggelse (5,7 %)
Skog (71,9 %)
Öppen myrmark (2,6 %)
Jordbruksmark (12,7 %)
Övrig mark (7,2 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns sex naturreservat i Nässjö kommun.[13]Barkerydssjön blev naturreservat 2010. Reservatet är beläget centralt på Sydsvenska höglandet och sjön med samma namn utgör ett värdefullt våtmarkskomplex. Sjön är omgiven av skogs- och myrmark, strandäng och betesmark.[14]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Många avsnitt ej uppdaterade efter valet 2022.Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av småföretag; framförallt inom tillverkningsindustrin där många företag hade fem eller färre anställda. Bland större företag inom industrisektorn återfanns Jeld-Wen Sverige AB, Industrilås AB och Draka Kabel AB. Andra större arbetsgivare var Infranord ABPostNord AB och kommunen själv[11] med &&&&&&&&&&&03675.&&&&&03 675 anställda 2022. Samtidigt var Jeld-Wen Sverige AB den största privata arbetsgivaren med 375 anställda.[20]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av riksväg 31/riksväg 40. Kommunens sydöstra del genomkorsas av länsväg 128 i nord-sydlig riktning.
I naturreservatet Vikskvarn finns kulturhistoriska lämningar i form av bland annat en kvarngrund och rester av en dammvall. Dessa vittnar om områdets långa industrihistoria. Där har funnits både kvarnar och sågverk sedan åtminstone 1700-talet. Under denna period fanns även bostäder i området.[22]
Kommunvapen
Blasonering: En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en blå chef med trenne grankottar av sagda metall.
Vapnet utarbetades av dåvarande riksheraldikern och fastställdes för Nässjö stad år 1918. Kugghjulet symboliserar industri och järnväg. Sex banor strålade då samman, vilket kan antydas av hjulets sex ekrar. Antalet nämns dock inte i blasoneringen. Kottarna ska syfta på den skogrika omgivningen. Efter kommunbildningen 1971 registrerades det gamla stadsvapnet oförändrat, medan Bodafors vapen från 1948 upphörde.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^”Folkmängd 31 dec 1973”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815092638/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%20Del%201-2%20Kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)%201967-1990/Befolkning-Folkmangd-1973-1-Kommuner-och-forsamlingar.pdf. Läst 18 juli 2016.
^SCB: Folkmängd kommuner och församlingar, 1974 Arkiverad 4 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. s. 80 anm. 06 Jönköpings län
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=J%C3%B6nk%C3%B6ping&municipalities=N%C3%A4ssj%C3%B6&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 december 2023.
^”Barkerydssjön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/barkerydssjon.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a88e&sv.12.382c024b1800285d5863a88e.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 december 2023.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914061323/https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 16 oktober 2018.
^”Kommunfullmäktige”. Nässjö kommun. https://www.netpublicator.com/elected/registry/gwH89a8xU8NMNdCwKXnTKwPn5ZEPvuku/board/e31e0455-35a3-4da0-94b6-b015d42926f7. Läst 17 juni 2024.
^Sara Lindberg nytt kommunalråd Arkiverad 29 september 2022 hämtat från the Wayback Machine. 2022-02-28
^”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 3 december 2023.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^”Vikskvarn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat/vikskvarn.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a88e&sv.12.382c024b1800285d5863a88e.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 december 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nässjö kommun.