Nukleotid

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Genetik
Denna artikel ingår i en artikelserie

Nyckelämnen
Kromosom · DNA · RNA · Genom · Ärftlighet · Mutation · Nukleotid
Relaterade ämnen
Evolution · Populationsgenetik · Kvantitativ genetik · Molekylär genetik
Forskning och tillämpningar
Genetiker · DNA-sekvensering · Genteknik
Kategori
v • r

Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av. Nukleotider är fosforylerade nukleosider. En nukleotid består av:

en kvävebas (en purin eller en pyrimidin)
en sockermolekyl (deoxiribos i DNA, ribos i RNA) och
en eller flera fosfatgrupper

Puriner är någon av

adenin (A) eller
guanin (G)

och pyrimidiner är någon av

cytosin (C) eller
tymin (T) (endast i DNA) eller
uracil (U) (endast i RNA)

Nukleotider spelar också en viktig roll i cellens energilagring och energitransport exempelvis i form av ATP, och som prostetiska grupper i vissa enzym, som till exempel glukosoxidas och luciferas.

Nukleotider är nukleosidernas fosfatestrar och bildas då fosforsyra får reagera med någon av de fria OH-grupperna i nukleosidens ribosdel. När den ingående sockerarten är ribos - som i adenosinfosfat - kallas nukleotiderna ribonukleotider.