Perdiguero de burgos
| Perdiguero de burgos | |
 Två perdiguero de burgos 1932. | |
| Rasgrupp (FCI) | Grupp 7, sektion 1 Kontinentala stående fågelhundar (av braquetyp) |
|---|---|
| Rasgrupp (SKK) | Grupp 7 Stående fågelhundar |
| Ursprungsland |  Spanien |
| Rasstandard | FCI 90 (engelska) (doc) |
| Mankhöjd | |
| Hund | 62–67 cm |
| Tik | 59–64 cm |
Perdiguero de burgos är en hundras från Spanien. Perdiguero kommer av det spanska namnet på rapphöna; Burgos är en provins i norra delen av regionen Castilla y León.
Historia
Rastypen är känd sedan 1600-talet och påminner tillsammans med bracco italiano och spinone nära om de antika fågelhundar som beskrivs i äldre kynologisk litteratur.
Egenskaper
Perdiguero de burgos är en stående fågelhund som används till jakt på fälthöns och hare. Hundrasen passar bäst som jakthund, inte sällskapshund.
Utseende
Perdiguero de burgos liknar till kroppsformen en strävhårig vorsteh medan huvudet är tyngre, mer som på en blodhund. Hanhundar skall enligt rasstandarden ha mankhöjd på 62–67 cm och tikar 59–64 cm.
Källor
- Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
- Carl-Johan Adlercreutz: Hundar i världen, Västerås 2006, ISBN 91-534-2870-6
- Bo Bengtson: All världens hundar, Stockholm 1995, ISBN 91-86448-34-X
- Carl O. M. P. Leuhusen: Rashundar i ord och bild, Stockholm 1932
- Desmond Morris: Dogs, North Pomfret, Vermont 2008, ISBN 978-1-57076-410-3
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||
