Roder

Roder och dess infästning från tidiga medeltid. 1 Roderblad. 2 Fingerling (engelska: rudder pinlet), roderbeslag på själva rodret. 3 Rormalja, beslag på båtskrovet. 4 Akterstäv 5 Bordläggning

Roder är en vridbar fenformad anordning för att ändra en farkosts riktning när den gör fart genom vatten eller luft. I utvidgad betydelse kan det även syfta på hela styranordningen, från styrfenan till rorkult/ratt.

Olika farkoster

Båtar och fartyg

Ett roder är fäst i en båt eller ett fartygs akterstäv eller hjärtstock. Även andra konstruktioner finns, beroende på den enskilda farkostens utformning. De äldsta kända rodren är sidoroder eller styråror, som finns avbildade från tidig dynastisk tid[1] i Egypten. I Skandinavien har man använt styråra på vikingatidens skepp; första kända båtfyndet är Nydamskeppet som var ett skepp för rodd. Det tidigaste nordiska båtfynd som var utrustat med roder monterat med roderbeslag på akterstäven (stävroder) är kalmarbåten från mitten av 1200-talet. Den genom Hansan spridda koggen, en annan båttyp med stävroder, hade då redan sjösatts.

Skillnaden mellan ett roder och en styråra är att den förra är fast monterad i skrovet, medan den senare endast ligger an mot en årtull.

Vindsurfingbrädor saknar roder. Dessa styrs genom att seglet vinklas framåt för att falla av (styra från vinden) och bakåt för att lova (styra mot vinden).

  • Akterroder[källa behövs] på ett Egyptiskt Nilfartyg, målning från en gravkammare i Menna 1422–1411 f.Kr.
    Akterroder[källa behövs] på ett Egyptiskt Nilfartyg, målning från en gravkammare i Menna 1422–1411 f.Kr.
  • Sidoroder eller styråra på ett vikingatida skepp.
    Sidoroder eller styråra på ett vikingatida skepp.
  • Modernt fartygsroder.
    Modernt fartygsroder.

Ubåtar

Ubåtar har både sido- och djuproder; djuproder används vid justering av djupet och sidoroder som på ett ytfartyg. Vissa ubåtar har istället för traditionella sido- och djuproder kryssroder, där alla fyra rodren används vid alla manövrar. Fördelar med kryssroder jämfört med traditionella plusroder inkluderar ökad redundans och mindre risk för roderskador vid intagande av och lättning från bottenläge.

Flygplan

A) Skev-, C) höjd- och D) sidroder. B) Styrspak.

Flygplan och en del andra luftfarkoster har lodräta sidroder och vågräta höjdroder i stjärten samt skevroder på vingarna som påverkar luftströmningen. Farkosten ändrar riktning i förhållande till sin längdaxel vid vinkling av dess roder i luftströmmen i förhållande till flygplanets längdaxel.

Utvidgad betydelse

Roder kan också, i utvidgad betydelse, syfta på hela styranordningen, från styrfenan till rorkulten/ratten/styrspaken som styrman/pilot håller i. I överförd mening används ordet också för styrning i allmänhet.[2]

Aktivroder

Aktivroder är ett roder försett med en elektrisk motor, som driver en mindre propeller vid rodrets akterkant. Detta ger ett fartyg en förbättrad styrförmåga vid låga farter. Sedan bogpropellrar blivit vanligare, utnyttjas sällan aktivroder.

Se även

Källor

  1. ^ Skeppet Björn Landström 1961
  2. ^ "roder". NE.se. Läst 23 februari 2015.

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Roder.
    Bilder & media
v  r
Ett fartygs skrov och delar fästa på skrovet
Skrovdelar
Akter Akterstäv Ankarklys Ankarspel Back Balkvägare Barlast Beting Bogspröt Bordläggning Bordgång Bottenstock Brädgång Diagonalbyggnad Dymling Dyvika Däcksbalk Däck Dödträ Fribord Förhyda Förtimring Garnering Gångbord Halvdäck Hjärtstock Kattrygg Klys Kranbalk Köl Kölbult Kölsvin Lann Lask Läktkravell Mast Mittfisk Motorbädd Nagelbänk Nåt Poop Reling Ruff Röstjärn Sambord Skarndäck Skott Skrå Sittbrunn Självläns Slagvägare Slingerskott Skylight Spant Spunning Spygatt Stäv Stävknä Stävkraft Sudband Valdäck Vaterstag Ventil
Delar fästa på skrovet
Centerbord Drev Halkip Knap Läbord Mantåg Propeller Roder Rigg Sticksvärd Targabåge
Andra skrovrelaterade termer
Drevning Proppning Klink Kravell
Auktoritetsdata
GND: 4178603-8NDL: 00616792