Siljan
- För andra betydelser, se Siljan (olika betydelser).
 Satellitbild över Siljansringen taget med Landsat 7. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Dalarnas län |
| Kommun | Leksands kommun |
| Mora kommun | |
| Rättviks kommun | |
| Landskap | Dalarna |
| Socken | Mora, Sollerö, Siljansnäs, Leksand, Rättvik |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 60°52′08″N 14°47′44″Ö / 60.86900°N 14.79569°Ö / 60.86900; 14.79569 (Siljan) |
| SWEREF 99 TM | 6748214, 488905 |
  Siljan Topografiska kartan över Siljan. | |
| Mått | |
| Areal | 293 km² [1] |
| Längd | 32 km [1] |
| Bredd | 25 km [1] |
| Höjd | 161,18 m ö.h. [1] |
| Strandlinje | 244 km [2] |
| Medeldjup | 27,8 m [1] |
| Maxdjup | 134 m [1] |
| Volym | 8,1 km³ [1] |
| Flöden | |
| Tillflöden | Österdalälven |
| Huvudavrinningsområde | Dalälvens huvudavrinningsområde (53000) |
| Utflöde | Österdalälven |
| VattendragsID (VDRID) | 672632-158939 |
| GeoNames | 2679230 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status |  Måttlig |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) |  God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning |  Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar |  Ja |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE673490-145597) |
| Övrigt | |
| Öar | Sollerön |
| Kuststäder | Mora, Rättvik, Leksand |
| SjöID | 673490-145597 |
| ID vattenförekomst | SE673490-145597 |
| Vattenytans ID (VYID) | 675069-144516 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
| Limnisk ekoregion | Norrlands kustland, under högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 675033-144519 |
| Namn | Utloppet av Siljan |
| Areal | 586,86 km² |
| Vattenytor | 292,16 km² |
| Sjöprocent | 49,78 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 11 955,03 km² |
| Biflödesordning | 1 |
| Utflöde | Dalälven (Österdalälven) |
| VattendragsID (VDRID) | 672632-158939 |
| Avstånd till havet | 270 km |
| Medelhöjd | 181 m ö.h. |
| Område nedströms | 673495-145678 |
| Källor | [3][4][5] |
Siljan i Dalarna är Sveriges till storleken sjunde[6] största insjö. Sjön ligger 161 meter över havet och ytan är 293 kvadratkilometer. Tillsammans med angränsande Orsasjön och Insjön är ytan 354 kvadratkilometer. Största djup är 134[7] meter. Utflödet går via Österdalälven till Dalälven.
Namn
| Socken | Namn | Böjning |
|---|---|---|
| Älvdalen | Sil’n | ackusativ Silan, dativ Silam[9] |
| Våmhus | Sil’n | ack. Siljan, dat. Silam |
| västra Mora | Siljan | dat. Siljam |
| östra Mora | Siljä′nn | dat. Silja′mm |
| västra Sollerön | Siljad’n | dat. Siljadim |
| Sollerön | Syljan | dat. Syljam |
| Orsa | Silin | ack. Silån, dat. Silåm[10] |
| Rättvik | Sôljôn | |
| Siljansnäs | Seljen | |
| Leksand | Sôljôn, Säljôn | |
| Djura | Säljän | |
| Äppelbo | Silljan | |
| Malung | Sälin | dat. Säljam |
| Lima | Silin | dat. Silom, Seljam |
| Ore | dat. Siljam |
Namnet Siljan är tidigast belagt år 1442 i frasen nordhan Silghis sio ’norr om Siljans sjö’. Namnet stammar från en icke-belagt fornsvensk form *Sylghir, vilket sedan har ombildats till att ansluta andra sjönamn på -an. Namnet är besläktat med ett gotländskt dialektord sylgå ’ränna på havsbotten’ och det svenska verbet svälja. Längs med Siljans sjöbotten nämligen en djup ränna från ett område söder om Mora ned i Österviken vid Leksand, på sina håll över 100 meter djup.[11]
Enligt Johan Ernst Rietz skulle namnet höra samman med ordet sel ’lugnvatten’[12], men enligt Elof Hellquist omöjliggörs denna tolkning av den äldre formen Silghis sio.[13]
På de dalmål som talas i socknarna runt Siljan har sjön varierade namn som i flera socknar traditionellt böjs efter kasus.[8]
Historia
För 365 miljoner år sedan slog en meteorit ned med enorm kraft och bildade det som idag kallas för Siljansringen. Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön och småsjöarna i Bodadalen är meteorkraterns yttre ring.
Kratern mäter 50 km i diameter, största djup 160 m, och är den största kända nedslagsplatsen i Europa.
Österviken har bildats senare som en glaciärdalgång i sydlig riktning under den senaste istiden.
Siljansområdet
Området utgörs av Siljans och Orsasjöns vattensystem med anslutande terräng, samt området längs Siljansringen. Berggrunden runt Siljan består, förutom av det prekambriska urberget, av sedimentära bergarter från framför allt ordovicium och silur.
Dessa ställdes på kant vid det meteoritnedslag som bildade Siljan och finns därför bevarade idag. Området är typområde för många fossil och därför geologiskt viktigt ur en global synvinkel. Det finns många aktiva och nedlagda stenbrott i området. Ett exempel på ett nedlagt stenbrott som levt upp igen är Draggängarna utanför Rättvik som numera rymmer amfiteatern Dalhalla.
Inom området finns ett omfattande nät av vandrings- och cykelleder, samt skidspår. Siljansleden omfattar 34 mil vandringsleder i omväxlande bygd och obygd, mestadels följande de gamla fäbodstigarna och med rastplatser och övernattningsstugor på lämpliga ställen. Badplatser finns runt hela Siljan och Orsasjön. Som frilufts- och rekreationsområde har Siljanstrakten en lång historia. Redan tidigt uppfördes hälsobrunnar och friluftsbad i området. Siljanområdet besöks årligen av hundratusentals människor. Både Sollerön och Skattungen ingår i Siljansområdet och är av riksintresse för friluftslivet. Även Gesunda-fjärden är intressant för friluftslivet. I Siljansområdet finns även landets äldsta lokalradiostation som fortfarande sänder lokalt, Radio Siljan. De sänder dagligen året om och ger bland annat turister i området värdefull turistinformation.
Fornlämningar på Sollerön från senare delen av järnåldern (vikingatiden).[14]
Bilder
-
Siljan sett från ett segelflygplan över Rättvik. -
Rättviks kyrka över Siljan. -
Vy över Siljan från Tällberg. -
Karta över Siljan från 1719. -
Utsikt över Siljan från Plintsberg
-
Vy över Siljan från utsiktstornet Vidablick i Rättvik
Fisk
Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[15]
Även "istidsfisken" Hornsimpa förekommer i de djupaste delarna av Siljan och har fångats vid ett par tillfällen under 1900-talet.
Se även
- Siljansringen
- Siljansöring
- Lista över insjöar i Leksands kommun
- Lista över insjöar i Mora kommun
- Lista över insjöar i Rättviks kommun
Källor
- ^ [a b c d e f g] ”Fakta om Siljan”. SMHI. 31 mars 2022. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/de-stora-sjoarna/fakta-om-siljan-1.100225. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Lista över Sveriges största insjöar
- ^ nyligen ( sommaren 2023) uppmätt till 150 meter + vid flera mätningar. ”Siljan - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/siljan. Läst 27 april 2022.
- ^ [a b] Levander, Lars; Nyström Gunnar, Björklund Stig, Källskog Margareta, Hagren Kristina (1991). Ordbok över folkmålen i övre Dalarna [Bd 4] S-, H. 30 S-Skata. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. sid. 2090. Libris 142180. ISBN 9185540536
- ^ Steensland, Lars (2021). Älvdalsk ordbok: svenska-älvdalska, älvdalska-svenska (Andra upplagan). [Älvdalen]: [Ulum dalska]. sid. 585. Libris n2sb9hqslv9trk9c. ISBN 9789198494020
- ^ Ohlsén, Karin; Olander, Eva (2013). Orsaord: en orsamålsordbok (2:a uppl.). Orsa: Orsa-Skattunge hembygdsförening. sid. 436
- ^ Wahlberg, Mats, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI. sid. 276. Libris 8998039. ISBN 917229020X
- ^ Sil i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Sillen i Elof Hellquist (1906), ”Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia”, Svenska landsmål ock svenskt folklif 20: 611–812
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180122071955/http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/62-069.txt. Läst 21 januari 2018.
- ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
- SMHI: Sjöar, vattendrag och avrinningsområden
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Siljan.Bilder & media- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Siljan på VISS
- Wikimedia Commons har media som rör Siljan.Bilder & media
- Siljan - meteoritnedslag, Calle Petterson, Geologi och geokemi, Stockholms universitet
| |||||
| |||||
