Finalkasus (även finalis eller final) är ett grammatiskt kasus som anger slutgiltig orsak ("för ett hus"). Kasuset förekom tidigare i semitiska språk, men alla förlorade det.[1][2] I arabiska markeras substantiv i sådant läge med ackusativ (exempelvis ǧadda ṭalaban li-l-ʼaǧri, "han arbetade hårt till förmån för belöningen").
Källor
- ^ Egon K. Keck, Frede Løkkegaard, Svend Søndergaard, Ellen Wulff, Living Waters: Scandinavian orientalistic studies presented to Frede Løkkegaard on his seventy, Page 160, Google book search, 1990
- ^ Karin C Ryding, A Reference Grammar of Modern Standard Arabic, Page 166, Google book search, 2005
| Böjningskategorier hos nomina |
|---|
| | Deklination | | Kasus |
|---|
| | Satslösningsberoende | Absolutiv · Ackusativ · Dativ · Ergativ · Kluven ergativitet · Nominativ · Oblik · Partitiv · Pegativ · Rektus | | | Plats,tid, riktning | | | | Ägande, medföljande, agent | | | | Tillstånd | | | | Orsak, syfte | | | | Övriga | |
|
| | |
|
